N\u00e4r kriget b\u00f6rjade kunde Galyna f\u00f6rst inte f\u00f6rst\u00e5 f\u00f6rst vad som hade h\u00e4nt. Hon v\u00e4cktes av starka explosioner och sprang direkt till k\u00f6ket, d\u00e4r hennes man somnat vid datorn eftersom han hade jobbat hela natten. De trodde f\u00f6rst att n\u00e5got hade h\u00e4nt med huset och d\u00e4rf\u00f6r sprang de ut p\u00e5 den gemensamma balkongen, till grannarna. Grannarna visste inte heller vad som hade h\u00e4nt.\u00a0<\/span><\/p>\n \u00a0”Och sedan b\u00f6rjade nya explosioner\u201d ber\u00e4ttar Galyna. \u201dVi v\u00e4ckte inte barnet. Jag packade tyst ner dokumenten. Sv\u00e4rmor ringde och sa att utanf\u00f6r motorv\u00e4gen mot Odessa s\u00e5g man ett sp\u00e5r av antingen en raket eller n\u00e5got annat. Vi var fortfarande i Prolisok eftersom vi inte hade n\u00e5gon bil och d\u00e4rf\u00f6r kunde vi inte fly. Men vi s\u00e5g m\u00e4nniskor med v\u00e4skor som satte sig i sina bilar och \u00e5kte iv\u00e4g. P\u00e5 f\u00f6rmiddagen h\u00f6rdes ytterligare ett par explosioner.\u00a0<\/span><\/p>\n Vid 12-tiden eller lite senare h\u00f6rde vi en explosion i Brovary och best\u00e4mde oss f\u00f6r att \u00e5ka iv\u00e4g. Det var sv\u00e5rt att hitta n\u00e5gon transport. Taxif\u00f6rare v\u00e4grade att k\u00f6ra \u00e4ven till den n\u00e4rmaste tunnelbanan och avvisade vilket pris som helst. Inom en timme lyckades vi \u00e4ntligen hitta en f\u00f6rare som k\u00f6rde oss till tunnelbanan\u201d. Just nu bor Galyna tillsammans med sin son, man och sv\u00e4rmor p\u00e5 en underjordisk parkeringsplats i en fr\u00e4mmande by i Kyivs l\u00e4n. I ett skyddat utrymme \u00e4r det tryggare, tycker hon. P\u00e5 dagen tv\u00e4ttar de sig och v\u00e4rmer sig i huset som \u00e4gs av deras bekanta, som inte \u00e4r hemma just nu. Men det \u00e4r farligt att stanna kvar d\u00e4r eftersom huset saknar en k\u00e4llare. I den kalla och fuktiga skyddsplatsen bad Bogdan de f\u00f6rsta dagarna om att f\u00e5 \u00e5ka hem. Han ville varken \u00e4ta eller sova. Men efter n\u00e5gra dagar b\u00f6rjade han kalla den h\u00e4r platsen sitt nya hem. <\/span><\/p>\n ”Sonen l\u00e4rde sig nya ord, som ”<\/span>pang<\/span><\/i>” och ”<\/span>jag \u00e4r r\u00e4dd<\/span><\/i>”. S\u00e4rskilt farligt var ig\u00e5r kv\u00e4ll (den 1 mars \u2013 redakt\u00f6r). D\u00f6rrarna till parkeringsplatsen skakade. Det var s\u00e4rskilt sv\u00e5rt f\u00f6r barnet, fast han f\u00f6rstod lite av det som h\u00e4nde.<\/span><\/p><\/blockquote>\n Jag f\u00f6rst\u00e5r inte varf\u00f6r\u00a0 vi f\u00e5r uppleva allt detta” suckar Galyna i luren. Bogdan blev sjuk och fick feber p\u00e5 grund av kylan. Han klagar p\u00e5 att han har ont i halsen. Hennes man gick till apoteket d\u00e4r han k\u00f6ade i 3 timmar. Han k\u00f6pte det som fanns kvar.<\/span><\/p>\n Ok\u00e4nda kvinnor erbj\u00f6d sin hj\u00e4lp och gav varma kl\u00e4der till sonen. Mest av allt \u00e4r Galyna orolig \u00f6ver sin son. Hon lugnar honom genom att ber\u00e4tta att de kommer att \u00e5ka till havet. F\u00f6r att distrahera sig p\u00e5 dagarna promenerar de och matar grannhundar. P\u00e5 kv\u00e4llarna ritar de och kramar varandra ofta. <\/span><\/p>\n Efter varje natt som har g\u00e5tt p\u00e5 parkeringsplatsen har Galyna samma tankar: ”Jag \u00e4r glad f\u00f6r att jag vaknade idag. Det h\u00e4r \u00e4r det viktigaste. N\u00e4r man tittar p\u00e5 grannarna p\u00e5 skyddplatsen ser man att ingen bryr sig om hur du ser ut eller hur mycket pengar du har. Vi k\u00e4nde inte varandra tidigare men vi st\u00e5r n\u00e4ra varandra nu. Kriget f\u00f6renade oss alla”.<\/span><\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Galyna, som kommer fr\u00e5n byn Prolisok n\u00e4ra Kyiv, fyller snart 30 \u00e5r. Troligen kommer hon att tillbringa sin f\u00f6delsedag p\u00e5 samma s\u00e4tt som hon gjort de senaste 7 dagarna, n\u00e4mligen p\u00e5 en ok\u00e4nd underjordisk parkeringsplats. D\u00e4r skyddar hon sig fr\u00e5n explosioner tillsammans med sin 3 \u00e5r gammal son Bogdan. Pojken skakar. F\u00f6rmodligen skakar han […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":240027,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[72,136],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.warstoriesukraine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/240077"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.warstoriesukraine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.warstoriesukraine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.warstoriesukraine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.warstoriesukraine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=240077"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.warstoriesukraine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/240077\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":240080,"href":"https:\/\/www.warstoriesukraine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/240077\/revisions\/240080"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.warstoriesukraine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/240027"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.warstoriesukraine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=240077"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.warstoriesukraine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=240077"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.warstoriesukraine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=240077"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.warstoriesukraine.com\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/9e2e2244-525d-4273-93ba-620e3cf9a472-300x300.jpeg\")
<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.warstoriesukraine.com\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/5fd2ef13-336e-43ad-a424-095eb201fb16-300x300.jpeg\")
<\/p>\n