<\/p>\n
Svitlana \u00e4r engelskal\u00e4rare vid National Aviation Universitetet. Hennes hemort \u00e4r Fastiv, Kiev. Dagen innan kriget s\u00e5dde hon pepparfr\u00f6n hemma och gick med sin man f\u00f6r att handla mat. Hon k\u00f6pte kakor, men trodde inte att de skulle bli anv\u00e4ndbara s\u00e5 snabbt.<\/span><\/p>\n I Fastiv, d\u00e4r Svitlana bor, \u00e4r det fortfarande tyst, till skillnad fr\u00e5n grannstaden Vasylkiv. Men ibland larmas det och m\u00e4nniskor m\u00e5ste g\u00e5 ner i k\u00e4llaren. Det finns bara ett eller tv\u00e5 riktiga bombskydd i staden.<\/span><\/p>\n \u201cF\u00f6r mig var beslutet att l\u00e4mna v\u00e4ldigt pl\u00f6tsligt, s\u00e4ger Svitlana. Min v\u00e4n fr\u00e5n fredsk\u00e5ren, som vi en g\u00e5ng arbetat tillsammans med, sa att det g\u00e5r att \u00e5ka till Krakow. Min man gick till stationen och lyckades mirakul\u00f6st f\u00e5 en biljett till Lviv. Hade det inte funnits biljetter hade vi inte \u00e5kt\u201d.<\/span><\/p>\n Svitlana tog med sig sin fjorton\u00e5rige son men hennes man blev kvar i Fastiv.<\/span><\/p>\n Svitlana samlade bara kl\u00e4der, n\u00e5gra kakor och andra v\u00e4sentligheter. Innan Covid-pandemin b\u00f6rjade hon och hennes man resa och samla p\u00e5 sm\u00e5 souvenirer. Svitlana t\u00e4nkte ta dem med sig, men best\u00e4mde sig f\u00f6r att inte ta f\u00f6r mycket.<\/span><\/p>\n Den 28 februari anl\u00e4nde Svitlana till Lviv. De kom fram och det var mycket folk p\u00e5 stationen. De gick genast till busstationen \u2014 den var \u00f6verfull ocks\u00e5. Svitlana k\u00f6pte biljetter till Krakow, och sedan gick hon med sonen till en l\u00e4genhet f\u00f6r att vila lite. Dagen efter registrerade de sig som flyktingar och flyttade fr\u00e5n l\u00e4genheten till h\u00e4rb\u00e4rget.<\/span><\/p>\n \u201cDu vet, jag trodde aldrig i mitt liv att det skulle h\u00e4nda n\u00e5got som det h\u00e4r. Den sovjetiske f\u00f6rfattaren Viktor Shenderovich sa en g\u00e5ng att det \u00e4r sv\u00e5rt f\u00f6r m\u00e4nniskor att tro p\u00e5 saker som g\u00e5r ut\u00f6ver deras erfarenhet, nu f\u00f6rst\u00e5r jag det.\u201d<\/span><\/p>\n Svitlana forts\u00e4tter att h\u00e5lla kontakten med kollegor, av vilka m\u00e5nga \u00e4r i Kiev. Hennes b\u00e4sta v\u00e4ninna kunde inte flytta eftersom hon har gamla f\u00f6r\u00e4ldrar och inte kan l\u00e4mna dem. En annan v\u00e4ninna med barn flyttade fr\u00e5n staden, men hennes man blev kvar i Kiev.<\/span><\/p>\n \u201cN\u00e5gon skrev nyligen att m\u00e4nniskor som du h\u00e5ller kontakten med i dessa tider, \u00e4r dina sanna v\u00e4nner. Jag inst\u00e4mmer helt\u201d.<\/span><\/p>\n Svitlana f\u00f6rst\u00e5r att kriget kan bli l\u00e5ngt. Men hon vill bara att folk ska f\u00e5 leva och att st\u00e4der ska byggas upp p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt.<\/span><\/p>\n \u201cJag har inte gr\u00e5tit p\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r, men nu \u00e4r det sv\u00e5rt att k\u00e4nna sig lugn\u201d, s\u00e4ger Svitlana. \u201cSpeciellt n\u00e4r jag t\u00e4nker p\u00e5 min man, mamma, bror… Men f\u00f6rst och fr\u00e4mst m\u00e5ste jag ta hand om mitt barn. Han \u00e4r v\u00e4ldigt hemk\u00e4r och allt som h\u00e4nder runt omkring honom \u00e4r v\u00e4ldigt konstigt. Nu \u00e4r min enda dr\u00f6m att det inte blir n\u00e5got krig. N\u00e4r v\u00e5ra morm\u00f6drar sk\u00e5lade och sa ”L\u00e5t det inte bli n\u00e5got krig”, verkade det s\u00e5 konstigt. F\u00f6r vilka startar krig p\u00e5 2000-talet?\u201d…<\/span><\/p><\/blockquote>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Svitlana \u00e4r engelskal\u00e4rare vid National Aviation Universitetet. Hennes hemort \u00e4r Fastiv, Kiev. Dagen innan kriget s\u00e5dde hon pepparfr\u00f6n hemma och gick med sin man f\u00f6r att handla mat. Hon k\u00f6pte kakor, men trodde inte att de skulle bli anv\u00e4ndbara s\u00e5 snabbt. I Fastiv, d\u00e4r Svitlana bor, \u00e4r det fortfarande tyst, till skillnad fr\u00e5n grannstaden […]<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":240364,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[222],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.warstoriesukraine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/242948"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.warstoriesukraine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.warstoriesukraine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.warstoriesukraine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/12"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.warstoriesukraine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=242948"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.warstoriesukraine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/242948\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":242949,"href":"https:\/\/www.warstoriesukraine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/242948\/revisions\/242949"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.warstoriesukraine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/240364"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.warstoriesukraine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=242948"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.warstoriesukraine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=242948"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.warstoriesukraine.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=242948"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}