Krig. Berättelser från Ukraina

Ukrainare berättar hur de överlever kriget

”Min största rädsla är att jag inte kommer att kunna träffa släktingar”, Mariana, 26 år gammal, Kyiv

av | 3 mars 2022 | Krig. Berättelser från Ukraina, Kyiv

 

Mariana är 26 år gammal och bor i Kiev. Hon kan fortfarande inte förstå att kriget har kommit till Ukraina. Mariana är gravid i åttonde månaden. Hon räknar veckorna tills sonen föds. Det gör hon i husets källare medan beskjutning sker utanför.

Tidigare arbetade Mariana som expedit i en butik. Vackert klädd, med modern frisyr och smink på sig, älskade hon att promenera i sin hemstad i Livoberezhna-området. Hon fick veta om kriget från sin man men trodde inte på det.

”Min man väckte mig klockan fem på morgonen. Vi har varit beredda på att ta oss till förlossningen, så jag hade redan samlat ihop de mest nödvändiga grejerna. Min man hade tagit ett beslut, att gå till källaren. Vi kom till källaren (som var ombyggd till kafé) – men där var det väldigt obekvämt”.

”Jag har inte kunnat sova, jag har haft huvudvärk. I magen hade jag mycket ont och det var svårt att andas”, minns Mariana.

”Först ville vi inte lämna Kiev. Min mormor är 83 år gammal och bor i lägenhet med oss. Hon har diabetes. Vi trodde att kriget skulle ta slut snart. Släktingar och vänner bad oss ​​att flytta, och på krigets femte dag lämnade vi stan”.

”Mormodern ville inte lämna sitt hem, utan valde att stanna kvar där. Hon sa att hon klarade andra världskriget och att hon kommer att överleva detta krig också.”

Familjen fann en fristad hos vänner utanför staden. Kvinnan försöker ta det lugnt och tar medicin för att undvika panik.

”Den största rädslan är att jag inte kommer kunna träffa släktingar och vänner. Det finns ingen chans att komma hem igen, säger Mariana och gråter. Många mina vänner gick med i kriget och jag tror att de ska försvara oss. Vi stöttar varandra och det ger mig tro och hopp om att kriget ska sluta.

Mariana säger att kriget har förändrat hennes värderingar. ”Tidigare tänkte jag att jag inte har tillräckligt med pengar, smink eller något annat. Nu vill jag bara ha lugn. Jag vill invänta barnets födelse i lugn och ro, jag vill gå runt i staden i lugn och ro. Jag vill spendera mycket tid med familjen. För nu är min enda dröm att kriget ska ta slut.”

Fler berättelser